fredag 29 januari 2010
Skrapa skrapa
Men, sånt här ska vi ju inte behöva hålla på med på de här breddgraderna! Det här var innan vi åkte till Pula idag, runt lunchtid. Då ska ju frosten ha försvunnit, men det var fortfarande en minusgrad så det hade inte hunnit tina ordentligt.
Ge mig en hot rod!
En sån här skulle man ha och glida runt i. Fast i Sverige är ju säsongen inte så lång. Ska man ha hot rod så måste man bo i Kalifornien eller nåt. (kanske Kroatien....)
En hot roddad skolbuss blir en surfbuss!
En hot roddad skolbuss blir en surfbuss!
Tänk om det kunde vara juni nu...
Vi har redan bestämt oss för att åka tillbaka till Kroatien första helgen i juni för att supporta våra kompisars festival Tear it up. Det kommer bli asbra!
Upplevde gamla minnen genom det här klippet (utan störningar den här gången).
Upplevde gamla minnen genom det här klippet (utan störningar den här gången).
torsdag 28 januari 2010
Nextopia...
Jodå, nu kommer nästa pryl man inte behöver men absolut måste ha enligt en hysteri som skapas med hjälp av uttalanden som detta:
– Produkten innebär en ny tideräkning, som före och efter Jesus, säger Jan Huss, redaktionschef på Ny Teknik. (från Aftonbladet)
Ursäkta, men så jäkla het verkar inte den där Apple ipad vara. Eller?! Hur fasiken kan man gå ut och säga så redan innan man sett eller hört något annat än ett litet buzz om en produkt? (det här sades innan presskonferensen igår) Och jag som riktat in mig på att köpa en iphone när vi flyttar hem till Svea. Kanske ska hålla mig till min 499-kronors Nokia jag köpet i julas istället. Fast jag vet redan nu att jag förmodligen inte kommer kunna låta bli. Ok, jag ska tillåta mig själv att köpa en iphone, men nån ipad blir det banne mig inte!
– Produkten innebär en ny tideräkning, som före och efter Jesus, säger Jan Huss, redaktionschef på Ny Teknik. (från Aftonbladet)
Ursäkta, men så jäkla het verkar inte den där Apple ipad vara. Eller?! Hur fasiken kan man gå ut och säga så redan innan man sett eller hört något annat än ett litet buzz om en produkt? (det här sades innan presskonferensen igår) Och jag som riktat in mig på att köpa en iphone när vi flyttar hem till Svea. Kanske ska hålla mig till min 499-kronors Nokia jag köpet i julas istället. Fast jag vet redan nu att jag förmodligen inte kommer kunna låta bli. Ok, jag ska tillåta mig själv att köpa en iphone, men nån ipad blir det banne mig inte!
Let Nina Simone rule the world!
Så säger Joe Strummer i soundtracket till The Future is unwritten, som för övrigt är en fantastisk dokumentär. När jag hör den här låten så håller jag med honom.
Singalongversion från youtube. Perfekt en torsdagmorgon som denna.
Singalongversion från youtube. Perfekt en torsdagmorgon som denna.
onsdag 27 januari 2010
Should we stay or should we go?
Eller, hur ska vi göra egentligen?! Ja, det har vi gått runt och frågat oss de senaste månaderna. Det här Kroatienäventyret skulle ju vara ett år för att testa på att jobba och leva här. Och om vi verkligen skulle gilla det jättemycket och vi hade en vilja att stanna för att driva hotellet så kanske det skulle kunna bli längre. Nu har vi varit här i nio månader ungefär. Tiden har gått så otroligt fort. Ibland känns det som det var förra veckan vi packade SAABen full i Midsommarkransen och började köra de 200 milen hit. På ett annat sätt känns det som vi har varit här en evighet.
Jag tycker verkligen om Kroatien som land och att bo här. Det är otroligt vackert, människorna är vänliga (och lite mer öppna och prestigelösa än svennar i allmänhet, kanske lite för prestigelösa iofs) och vädret är ju hundra gånger bättre än i Sverige. Det är en lyx med den underbara trädgården i Pula som är fullproppad med delikatesser som fikon, mandariner, sharon, granatäpplen, kiwi, citroner, tomater, ja, en massa gott helt enkelt. Och vi älskar vår lägenhet i Pula! Och så bor ju hunden Micke i Pula också, inte att förglömma.
Det som varit svårast är att skaffa ett socialt liv. Iaf i Istrien. Vi har ju träffat kompisar i Zagreb som är helt underbara! Så lite socialt liv har vi ju faktiskt. Fast det är 25 mil bort. I Pula har vi lärt känna ett par trevliga människor, men vi hänger inte så mycket med dem. Det klaffar nästan aldrig på helgerna när vi väl är i Pula. På Toplice umgås vi inte med någon utomstående utanför arbetstid, bara svärfar och hans syster. Kollegor finns inte på kartan att umgås med utanför jobbet. Det skulle de kunna använda mot en nåt sätt (jo, det var ju det här med paranoia också då! men så blir det när man får höra från ALLA att man inte ska berätta nåt personligt för kollegorna). Och tyvärr är det väl så att folket här bland bergen är lite mer inskränkta, och de blir väl lite mer aviga mot oss eftersom vi inte är så haj på språket. Ja, eller Joakim är, jag börjar väl bli lite bättre. Det är dock assvårt att lära sig kroatiska och sen lyssna på istrianska hela veckorna och försöka förstå vad som sägs. Det är två olika språk!
En annan sak som inte är så kul är att bo på jobbet. I början kändes det ganska skönt. Tänk att slippa pendla 50 minuter i vardera riktning varje dag! Men nu är det inte så kul när vi har gjort det ett tag, vi går ut genom dörren till vår lilla lägenhet igenom en glaskorridor till våra kontor. Det tar max en och en halv minut. Vi bor i en lägenhet som vi inte inrett själva (hej balkankrafs!), som inte har något riktigt kök (vilket inte är så kul om man är ett par som verkligen gillar att laga mat) och även om vi har sagt ifrån städning varje dag så är det någon som kommer och städar en gång i veckan. Jag trodde inte jag skulle tacka nej till städhjälp, men det är inte så kul. Dessutom så är det jättelätt att jobba över när man bor på jobbet. Inte så kul det heller.
Vad som är kul med jobbet är just att det är roligt att jobba med hotell och spaverksamhet. Det är en rolig bransch helt enkelt. Det är dessutom otroligt lyxigt att ha tillgång till läkare som hjälper en så fort man känner sig lite täppt i näsan (Dr Sanjas eukalyptustops i näsan är det bästa!), eller att man får ansiktsbehandlingar och massager hur ofta man vill (det har jag dock varit dålig på att utnyttja).
Så, hur ska vi göra då? Ja, efter mycket (MYCKET) stötning och blötning så har vi bestämt oss för att flytta tillbaka till Sverige till april (då mitt tjänstledighetsår går ut). Det har verkligen inte varit lätt att bestämma sig för något. Om vi hade stannat lite längre så blir det ju bättre med språket, vänner och så. Men till syvende och sist så är det så att vi inte vill stanna för evigt och driva ett stort hotellkomplex och då är det bättre att åka hem. Tror vi iaf. Jag är otroligt glad över att vi ändå åkte hit och testade på livet här. Hade vi inte åkt så hade vi nog suttit och funderat på hur det skulle ha varit. Nu vet vi. Jakten har börjat på en ny marknadschef till Toplice, jag hoppas att vi kan få tag på någon "rejäler en" innan det är dags för oss att åka hem. Och än är det ju inte dags för hemfärd, vi har ju två månader kvar faktiskt. Dem ska vi passa på att njuta av, och förhoppningsvis göra lite nytta på Toplice också. En ny webbsajt till exempel.
Jag tycker verkligen om Kroatien som land och att bo här. Det är otroligt vackert, människorna är vänliga (och lite mer öppna och prestigelösa än svennar i allmänhet, kanske lite för prestigelösa iofs) och vädret är ju hundra gånger bättre än i Sverige. Det är en lyx med den underbara trädgården i Pula som är fullproppad med delikatesser som fikon, mandariner, sharon, granatäpplen, kiwi, citroner, tomater, ja, en massa gott helt enkelt. Och vi älskar vår lägenhet i Pula! Och så bor ju hunden Micke i Pula också, inte att förglömma.
Det som varit svårast är att skaffa ett socialt liv. Iaf i Istrien. Vi har ju träffat kompisar i Zagreb som är helt underbara! Så lite socialt liv har vi ju faktiskt. Fast det är 25 mil bort. I Pula har vi lärt känna ett par trevliga människor, men vi hänger inte så mycket med dem. Det klaffar nästan aldrig på helgerna när vi väl är i Pula. På Toplice umgås vi inte med någon utomstående utanför arbetstid, bara svärfar och hans syster. Kollegor finns inte på kartan att umgås med utanför jobbet. Det skulle de kunna använda mot en nåt sätt (jo, det var ju det här med paranoia också då! men så blir det när man får höra från ALLA att man inte ska berätta nåt personligt för kollegorna). Och tyvärr är det väl så att folket här bland bergen är lite mer inskränkta, och de blir väl lite mer aviga mot oss eftersom vi inte är så haj på språket. Ja, eller Joakim är, jag börjar väl bli lite bättre. Det är dock assvårt att lära sig kroatiska och sen lyssna på istrianska hela veckorna och försöka förstå vad som sägs. Det är två olika språk!
En annan sak som inte är så kul är att bo på jobbet. I början kändes det ganska skönt. Tänk att slippa pendla 50 minuter i vardera riktning varje dag! Men nu är det inte så kul när vi har gjort det ett tag, vi går ut genom dörren till vår lilla lägenhet igenom en glaskorridor till våra kontor. Det tar max en och en halv minut. Vi bor i en lägenhet som vi inte inrett själva (hej balkankrafs!), som inte har något riktigt kök (vilket inte är så kul om man är ett par som verkligen gillar att laga mat) och även om vi har sagt ifrån städning varje dag så är det någon som kommer och städar en gång i veckan. Jag trodde inte jag skulle tacka nej till städhjälp, men det är inte så kul. Dessutom så är det jättelätt att jobba över när man bor på jobbet. Inte så kul det heller.
Vad som är kul med jobbet är just att det är roligt att jobba med hotell och spaverksamhet. Det är en rolig bransch helt enkelt. Det är dessutom otroligt lyxigt att ha tillgång till läkare som hjälper en så fort man känner sig lite täppt i näsan (Dr Sanjas eukalyptustops i näsan är det bästa!), eller att man får ansiktsbehandlingar och massager hur ofta man vill (det har jag dock varit dålig på att utnyttja).
Så, hur ska vi göra då? Ja, efter mycket (MYCKET) stötning och blötning så har vi bestämt oss för att flytta tillbaka till Sverige till april (då mitt tjänstledighetsår går ut). Det har verkligen inte varit lätt att bestämma sig för något. Om vi hade stannat lite längre så blir det ju bättre med språket, vänner och så. Men till syvende och sist så är det så att vi inte vill stanna för evigt och driva ett stort hotellkomplex och då är det bättre att åka hem. Tror vi iaf. Jag är otroligt glad över att vi ändå åkte hit och testade på livet här. Hade vi inte åkt så hade vi nog suttit och funderat på hur det skulle ha varit. Nu vet vi. Jakten har börjat på en ny marknadschef till Toplice, jag hoppas att vi kan få tag på någon "rejäler en" innan det är dags för oss att åka hem. Och än är det ju inte dags för hemfärd, vi har ju två månader kvar faktiskt. Dem ska vi passa på att njuta av, och förhoppningsvis göra lite nytta på Toplice också. En ny webbsajt till exempel.
Romantiska sarkasmer i en skotskrutig filt
Jag småfnissar åt den här recensionen. Väldigt roligt skrivet faktiskt. Jag älskar Magnetic Fields (min bror sjöng "The book of love" tokfint på vårt bröllop) och jag älskar Little Britain. Jag vet inte om Stephin Merrit gör detsamma, men jag tror att han skrattar åt den skotske hotellägaren han också.
Yeeeees!
Yeeeees!
Trots kyla...
Jag är glad att vi inte bor i Sverige just nu. Fy tusan vilket väder!! Även om det är kyligt här så är det bara minus i realfeel-graderna. Imorse var det inte ens nån frost. Det enda jag saknar med svenska vintern är snö, det blir ju så ljust och fint. Men det är skönt att vara utan snö också för man kan gå i converse även i januari utan att förfrysa fötterna!
Jippie för converse!
Jippie för converse!
tisdag 26 januari 2010
Is?!
Inte undra på att vi frös på lunchpromenaden. Kan inte det kalla vädret hålla sig i Sibirien? Förra veckan njöt vi av tolv plus och strålande sol på lunchpromenaden. Idag snöblandat regn (is enligt accuweather) och nollgradigt (som egentligen känns som 11 minus). Huuuu! Våren skulle ju komma nu ju.
måndag 25 januari 2010
The KKK took our trolley away
Ikväll åkte vi, som vanligtvis gör på måndagkvällar, till Plodíne i Buzet för att handla. Vi bestämde oss för att käka tacos (jodå, det finns svennemat här också) och började i godan ro plocka ihop våra grönsaker och köttfärs. Men så, helt plötsligt när vi skulle hämta salsa och lämnade vagnen utan tillsyn i trettio sekunder, så försvann vår kundvagn! Helt puts väck! Kvar där vi senast såg vår vagn stod en vagn med två kycklingar och en burk körsbärskompott (rolig middagsmat kanske, men vi tog den inte). Vi började febrilt leta efter personen/erna som måste tagit fel vagn. Men helt utan resultat. Vår vagn var kidnappad! Vi sprang runt som två yra höns med en salsaburk i handen och letade, men den stod inte att finna nånstans. Så det var bara att gå ut och hämta en ny vagn och börja om. Det gick ju bra till slut, fast vi glömde gurkan i runda två.
Personen som tog vår vagn måste ha betalt för varorna och åkt hem (för jag lovar, den fanns inte kvar i affären så mycket som vi letade) och undrat över vad han/hon skulle laga till middag med ett ton grönsaker och köttfärs. Kanske blev det čevapčići och grönsallad.
Kundvagnen på bilden har inget med historien ovan att göra.
Personen som tog vår vagn måste ha betalt för varorna och åkt hem (för jag lovar, den fanns inte kvar i affären så mycket som vi letade) och undrat över vad han/hon skulle laga till middag med ett ton grönsaker och köttfärs. Kanske blev det čevapčići och grönsallad.
Kundvagnen på bilden har inget med historien ovan att göra.
söndag 24 januari 2010
Snart så...
Ett av mandelträden i trädgården har tusen knoppar som ser ut som de ska spricka närsom. Bara det kan sluta vara minusgrader (eller nästan minusgrader) på nätterna och solen fortsätter skina så är nog våren här i ett nafs!
lördag 23 januari 2010
Tillökning
Första killingen för i år har kommit! Den är väl ungefär en vecka gammal idag. Och det kommer flera. Alla svärfars getter går runt med bautastora magar så det kommer nog kanske några redan i veckan. Förra året kom det totalt tretton, vi får se hur många det blir i år.
Det blir nog en promenad till gethagen imorgon också om vädret är lika bra som det var idag. Strålande sol men ganska mycket bura (nordanvind). I lä var det dock riktigt skönt.
Liten killing med mamma Gita.
Det blir nog en promenad till gethagen imorgon också om vädret är lika bra som det var idag. Strålande sol men ganska mycket bura (nordanvind). I lä var det dock riktigt skönt.
Liten killing med mamma Gita.
fredag 22 januari 2010
torsdag 21 januari 2010
Motorhuvsvärmare
Vi har flera gånger sett små grå spår på vår bil utanför Toplice.
Här är den huvudmisstänkte. Han heter Tini.
Bevis! Medbrottslingen Goga har fått lära sig av Tini att när bilar kommer tillbaka från en tur så är det varmt och skönt på motorhuven. Eftersom att det är lite kyligt här nu så tycker vi att de får hållas. Det är ju kul att tvätta bilen.
Här är den huvudmisstänkte. Han heter Tini.
Bevis! Medbrottslingen Goga har fått lära sig av Tini att när bilar kommer tillbaka från en tur så är det varmt och skönt på motorhuven. Eftersom att det är lite kyligt här nu så tycker vi att de får hållas. Det är ju kul att tvätta bilen.
Magen full av tryffel
Det blev en trerätters tryffelmiddag i Livade igårkväll. Det var riktigt riktigt gott! Tyvärr tycker jag nog att tryffelsorten som är i säsong nu - Melanosporum - inte var något vidare. Den luktade lite disktrasa och smakade inte så mycket trots att det hyvlades på mängder av färsk tryffel över vår mat. I semifreddon som vi käkade till efterrätt fanns det vit tryffel, mandel och honung. Mmmm. Jag är nog lite bortskämd med vit tryffel. Vi har alltid köpt en burk med vit tryffel blandad med Karl Johan-svamp när vi har varit här på sommarsemester som vi ätit i äggröra varje morgon. Riktig semesterlyx!
Tryffel i glass kan ju låta lite konstigt, men det är verkligen tokgott. I höstas åt vi en efterrätt här på hotellet med vaniljglass, hyvlad färsk tryffel och (vår) olivolja. En riktig delikatess!
Melanosporum - inte så rolig tryffel.
Tryffel i glass kan ju låta lite konstigt, men det är verkligen tokgott. I höstas åt vi en efterrätt här på hotellet med vaniljglass, hyvlad färsk tryffel och (vår) olivolja. En riktig delikatess!
Melanosporum - inte så rolig tryffel.
onsdag 20 januari 2010
Den som väntar på nåt gott
Ända sedan jag hörde talas om att Tim Burton har filmat Alice i underlandet så har jag längtat efter att få se den! Och nu såg jag på SFs hemsida att den ska ha premiär den 5 mars! (ja, iallafall i Sverige) Jag hoppas att den har premiär här då också (fast Joakim säger att jag inte ska hoppas på för mycket. Och det vet jag med Kroatien. Men det har hänt att man blivit positivt överraskad också, så jag fortsätter hoppas).
Iallafall så tror jag att stor bioupplevelse. Kolla in bilderna nedan. Som godis!
Lite läskigt godis. Som såna där gröna gelégrodor.
Iallafall så tror jag att stor bioupplevelse. Kolla in bilderna nedan. Som godis!
Lite läskigt godis. Som såna där gröna gelégrodor.
Onsdag
Första året som gifta firade vi varje månadjubileum. Efter ettårsdagen så har vi inte gjort det. Men idag har vi varit gifta i ett år och fyra månader och för att lindra januaribluesen och för att det är roligt att fira så ska vi åka till Livade och käka en god tryffelmiddag ikväll. Och så ska vi lyssna på den här låten som vi hade som utmarsch i kyrkan.
It's a sweepin' the South, that thing the Bacon Fat
De bästa låtarna gjordes 1957. Diddley diddley wop wop på det!
tisdag 19 januari 2010
Tisdag
Idag skiner solen och mormor mår lite bättre. Det känns skönt. Nu väntar jag på att arbetsdagen ska ta slut så vi kan ta en promenad i det fina vädret. Kanske leta efter lite vårtecken. Undrar om det finns vildsparris redan?
måndag 18 januari 2010
Måndag...
Jag avskyr måndagar i vanliga fall, men idag har det varit en relativt bra sådan. Fast det gnager en oro över hur mormor mår. Att måndagen ändå varit ganska bra är för att vi hade kroatiskalektion imorse, den första på länge. Det var roligt att träffa Boris igen och han gav oss varsin julklapp i efterskott. Jag fick en bok om konsumtion och turism i Jugoslavien på 50-och 60-talen. Verkar jättespännande! Ska lägga ut lite bilder sen, det var ett par roliga annonser i den. Joakim fick Kultura laži ("kulturen av lögner") som handlar om Jugoslaviens sönderfall inte så mycket om krig och politik utan mer vad som hände kulturellt. Det blir fram med stora lexikonet och försöka staka sig igenom ett par sidor i vardera bok tror jag.
söndag 17 januari 2010
Kära mormor
Min kära mormor ligger på sjukhus i ett allvarligt tillstånd. Jag hoppas att hon stannar hos oss. Tänk om man kunde 'beama' hem sig nu. Det är inte alls roligt att sitta 180 mil bort...
fredag 15 januari 2010
Stickarn'
Lånade en bättre bild på min pinuppa av Big Fat Joe. Hon har nästintill läkt klart, bara den röda tråden kvar (hej "red reaction"! Just röd färg kan vara lite svårläkt, så ha det varit på mina andra tatueringar också). Jag är fortfarande tokigt nöjd.
Två tummar upp för Twin Peaks!
Joakim fick Twin Peaks DVD-boxen i julklapp av mina föräldrar och jag längtar tills ikväll när vi ska fortsätta kolla. Vi brände av den första säsongen förra helgen och ett par avsnitt av andra. Vi ska försöka att inte titta så frenetiskt i helgen så att vi kan njuta längre av serien. Det är konstigt att serien fortfarande är lika bra, om inte bättre än när den sändes för tjugo (!) år sedan. Jag kommer ihåg att den gick på måndagkvällar för jag hade sen ridlektion så jag hann precis att pöntköra hem på moppen, snabbduscha och äta mackor och sen bänka mig framför TVn och bli vettskrämd. Jag är inte lika vettskrämd den här gången, men läskigt är det! Och bra!
Två tummar upp för Twin Peaks!
Två tummar upp för Twin Peaks!
torsdag 14 januari 2010
Big Beautiful Barbara Brown
Big Beautiful Barbara Brown. Underbart namn på en webbutik tycker jag! Och underbara kläder har de också. Allt sys på beställning, man skickar med sina mått så ska det förhoppningsvis passa när det kommer fram. Jag beställde de här byxorna (fast i svart) som nu är på väg till mig (via min snälla mamma så jag förhoppningsvis slipper betala den kroatiska tullen en massa pengar. Tack mamma!)
Längtar efter symaskinen
Oh, det kliar i fingrarna efter att börja sy! Ska nog släpa med mig symaskinen från Pula till Toplice nästa vecka så jag kan sy i veckorna också!
Här är nästa projekt, en dräkt. Det blir nog lite småändringar i mönstret men jag vet inte riktigt hur ännu. Tyget jag köpt ser nästan ut som det grå i mitten.
Tur att jag har en lättare symaskin än den här att släpa på. Men jag skulle inte ha något emot att köpa en sån här. Det står ju Suomi på den!
Här är nästa projekt, en dräkt. Det blir nog lite småändringar i mönstret men jag vet inte riktigt hur ännu. Tyget jag köpt ser nästan ut som det grå i mitten.
Tur att jag har en lättare symaskin än den här att släpa på. Men jag skulle inte ha något emot att köpa en sån här. Det står ju Suomi på den!
Träääääna....
Vi har varit här i många månader utan att utnyttja hotellets gym en enda gång. Fastän det ligger max 100 meter hemifrån (och vi tränar gratis). Ska nog försöka släpa mig dit ikväll. Tror jag. Suck...
måndag 11 januari 2010
Utan mössa och ny president
Oj, vilken lång bloggpaus det blev. Vi har haft en riktigt skön Sverigesemester! Det har varit tokmysigt med vinter och mys med familj och kompisar. Våra sista dagar i Svea blev det dock lite för kallt och jag är glad att jag missade de 20 nånting minusgraderna i helgen! Här har vi runt tio grader varmt och ganska soligt. (Ingen mössa behövs!) Igår var det nog till och med lite varmare än tio grader, vi var ute i trädgården som tyvärr har blivit misshandlad av vinter. Innan jul var det mer än två decimeter snö i Pula, det har inte hänt på hundra år tydligen. Och innan snön smält bort så var det en period med upp till sju minusgrader så det är många träd och växter som inte finns mer (alla citroner är borta, snyft!). Vi får väl se hur illa det är när våren kommer (om ett par veckor).
Inatt fick Kroatien en ny president. Ivo Josipović heter han. Han är sosse, juridikprofessor, kompositör och han kan engelska. Det är mycket fokus på just att han kan engelska. Nyss på nyheterna skymtade vi en snubbe med en tröja där det stod "My president can read this T-shirt". Haha! Josipović rival Bandić kan tydligen inte engelska. Han sa innan valet att han ska lära sig när Sarkozy börjar prata engelska. Kanske blev det hans fall? Eftersom presidenten i Kroatien inte har någon riktig politisk makt utan jobbar mer som representant för landet (ok, han har tydligen makt över armén också) så är det ju bra att kunna utrikiska språk. Om folk är så glada över sin nye president vet jag inte, bara femtio procent av befolkningen röstade och kommentarerna om kandidaterna innan valet var "pest eller kolera" så tiden får väl utvisa om Jossen blir Kroatiens Obama.
Jossen är iallafall glad.
Inatt fick Kroatien en ny president. Ivo Josipović heter han. Han är sosse, juridikprofessor, kompositör och han kan engelska. Det är mycket fokus på just att han kan engelska. Nyss på nyheterna skymtade vi en snubbe med en tröja där det stod "My president can read this T-shirt". Haha! Josipović rival Bandić kan tydligen inte engelska. Han sa innan valet att han ska lära sig när Sarkozy börjar prata engelska. Kanske blev det hans fall? Eftersom presidenten i Kroatien inte har någon riktig politisk makt utan jobbar mer som representant för landet (ok, han har tydligen makt över armén också) så är det ju bra att kunna utrikiska språk. Om folk är så glada över sin nye president vet jag inte, bara femtio procent av befolkningen röstade och kommentarerna om kandidaterna innan valet var "pest eller kolera" så tiden får väl utvisa om Jossen blir Kroatiens Obama.
Jossen är iallafall glad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)