Mormors begravning i fredags var jättefin. Såklart jobbig, men mest fin och det kändes skönt att vi fick säga hejdå i lugn och ro. Bara familjen.
Det är är ändå fortfarande så overkligt att hon är borta. Hennes norrländska klingar fortfarande så klart i huvudet. Jag hoppas att hon har det bra där hon är nu, lilla mormor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar